Med ökade bostadspriser och allt högre trösklar för unga att komma in på bostadsmarknaden väljer fler föräldrar att hjälpa sina barn till en bostad genom att ställa upp som medlåntagare. Att vara medlåntagare är ett stort åtagande som kan påverka hela ekonomin, inte bara ifall den ordinarie låntagaren inte betalar utan även om du själv vill byta bostad, renovera eller köpa en bil.
En undersökning som Skandia gjorde förra året visar att andelen unga som behöver hjälp av sina föräldrar som medlåntagare har ökat med 10 procent sen mitten av 2016. Från omkring 15 procent 2016 till 23,5 procent 2020. Idag har alltså nära en fjärdedel av alla unga en förälder som hjälp för att få ett bostadslån.
Medlåntagare är ansvarig för hela lånet
Unga utan tillräcklig inkomst som vill låna till sin bostad klarar inte av kreditprövningen för det lån man önskar. Föräldrar kan då ställa upp som medlåntagare och stärka kreditvärdigheten, genom att dela på ansvaret för lånet tillsammans med de vuxna barnen. Det är inte alltid så att föräldern ser till att vara delägare i bostaden och kan därför hamna i en situation som liknar ett borgensåtagande.
Att vara medlåntagare innebär att vara solidariskt ansvarig för hela lånet gentemot banken. Medlåntagaren, ofta föräldern, har samma skyldigheter och betalningsansvar för lånet som den huvudlåntagaren dvs barnet.
Se upp för bristfällig information
En risk som kan uppstå för en medlåntagare är att man inte alltid har insyn i om betalningarna sköts. Ofta är det barnet i egenskap av ”första” låntagaren som får betalningsavierna från banken och från dennes konto som betalningarna dras. Det kan hända att det är först då barnet inte betalar på lånet som banken kontaktar föräldern och riktar betalningskraven mot denna som medlåntagare. Då kan det ha tillkommit både dröjsmålsränta och avgifter som ökat på skulden rejält.
Svårt att bryta
Som medlåntagare kan du inte bryta låneavtalet, om det inte går att ordna en annan medlåntagare eller om huvudlåntagaren kan ta över lånet ensam. Därför är det viktigt att du är helt införstådd i vilket åtagande du tar. Du kanske inte räknar med att betala en krona för lånet, bara vara en trygghet men verkligheten blir en annan. Detta kan bli problematiskt, särskilt om du inte står som ägare till tillgången.
Skriv avtal sinsemellan
Två låntagare som har ett gemensamt lån har som huvudregel ett delat betalningsansvar sinsemellan. Skulle medlåntagare tvingas betala tillbaka hela lånet till banken, så kan den personen sedan kräva tillbaka den andra låntagarens del. Det kallas för regressrätt. Här är det viktigt att föräldrar och barn skriver avtal om vad som ska gälla. Ska lånet betalas hälften var eller har medlåntagaren rätt till full återbetalning? Detta är särskilt viktigt om föräldrarna inte står som ägare till exempelvis bostaden.
Kreditvärdigheten påverkas
En sista sak som är viktig att veta om som medlåntagare. Skulle du behöva ta ett annat lån, exempelvis för att renovera din egen bostad, köpa bil eller byta bostad, påverkas din kreditvärdighet av det gemensamma lånet.